Dag 228
I går kväll. Vaimo kom hem klockan nio. Slog sig ner i soffan med E. Serverade henne kaffe. Tog själv min mugg och en kanelskorpa till treans rum. Slukade skorpan. Drack halva kaffemuggen. Och somnade. Sov som en stock till klockan fyra på morgonen. Oerhört najs!
Inväntade Nokiasignalen i dvala. Steg upp. Pigg och utvilad. Kokade gröt. Läste ÖT. Fastnade redan på första sidan. Ett reportage om Jeppis Pride. Läste vad de sex intervjuade tyckte om karnevalståget. Gladde mig åt att de flesta var positivt inställda. Kaplan Boris Salo intervjuades inne i tidningen. Han skulle inte kunna tänka sig att gå i paraden. Men ville ändå visa respekt för de som gör det. Fattas bara, tänkte jag. En kyrkans man måste väl ändå visa respekt för alla människor. Plötsligt knäppte det till i skallen på mig. Ploff! Ur texten framgick det ju att alla, oavsett sexuell läggning, fick paradera. Jag kan nog tänka mig att gå med i paraden. Nej. Förresten. Jag vill absolut gå med i paraden. Och jag vet att vaimo joinar. Särskilt om jag lovar att vi går hand i hand. Tanken, som först kändes helt absurd, kändes med ens så självklar. Klart som korvspad att vi skall paradera. Amen! Klockan var kvart över fem på morgonen. Min gröt hade kallnat.
Pedade iväg till busstation. Tänkte på reportaget. Snörvlade lite. Satte mig på etupenkki i bussen. Kaj A vid ratten. Snackade med honom. Om allt mellan himmel och jord. Glömde morgontidningens skriverier. Tomt och ödsligt i skolan då jag kom dit. Förberedde mina lektioner och nästa veckas planeringsmöte. Åtta började min första lektion. Sjöng Hej-Baberiba med fyrorna. Höll sen en finska- och en engelskalektion. Eleverna var jätteduktiga och motiverade. Budskapet gick fram. Poletten trillade ner. Najs. Tog tvåans buss hem. Passade på att gå med i en FB-grupp, JA! till Pridefestivaltåget i Jakobstad. Jag blev medlem 534. Bjöd in vaimo också. Sen nickade jag till i bussvärmen.
Gjorde en blixtvisit hemma. Henry M ringde. Ville ha ut mig på länk i morgon bitti. OK. Men då måste vi starta redan klockan sex. För jag skall vara domare klockan nio. Intjärivääde, så pöllo e ja int enttå. Okej, men sju då, försökte jag. Selvä peli, sa H. Jag fattade inte att en futtig timme kunde ha så stor betydelse. Szalkai har sagt att jag måste få ihop 2,8 mil i morgon. Ingen lätt match. Det betyder att jag nog ändå måste starta redan vid sexsnåret. Sedan får jag försöka hitta H någonstans i Larsmo. Om det inte regnar förstås. Då stannar H hos sin vaimo.
Gjorde också en blixtvisit till Fitness. Sprang en dryg mil på mattan. Ja, jag vet att jag borde ha vilat idag. Men det gjorde jag ju senaste natt! Tack E! Nu blir det fredagsmys. Vaimos pizza och hauskat kotivideot. Nukkumaan vid niosnåret. Precis som riktiga idrottare gör.
Saldo: 10,1 km
Mål: + 69,8 km
Kanon: Jeppis Pride
Kalkon: Borde nog ha vilat idag ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar