I går kväll. Sökte mig till kvällsbuffén. Hungrig som en varg. Fick en tallrik bestående av två minipajbitar, tre skinkskivor, fyra pyttesmå korvar, fem oliver och en liten kopp salsa. Allrajt, det här är någon slags aptitretare, tänkte jag. Proppade snabbt i mig allt utom salsan och oliverna. Sköljde ner med ett glas rödvin. Blää! Tittade mig omkring. Alla verkade käka samma. Var fanns själva buffén? Eller? WTF! Kan det vara så? Var detta buffén? Frågade mina bordsgrannar. De verkade lika överraskade. Jo, det här var nog kvällens utlovade buffé. Kostade dryga femhundralappen. Visserligen svenska kronor. Men ändå! Hallå Svärje! Besök en Finlandsbåt!
Nåväl. Efteråt skyndade jag mig till Centralstation. Hittade tunnelbanan till Ahlvik. Därifrån med buss till Johannesfredsvägen i Bromma. Träffade Jon och Mattis. Överräckte ett paket Juhla Mokka och ett hembakat bröd. Grabbarna verkade trivas. Jon berättade att han i sommar fått jobb på Gröna Lund. I lustiga huset och kärlekstunneln. Najs! Sedan käkade vi chips och kollade in Krista i ESC. Jag fick upp öronen för en ny favvolåt, Jevla Liv. Sjöngs av en långhårig islänning. Efter Norges bidrag begav jag mig tillbaks till hotellet. Först med hundratolvans buss till Ahlvik. Därifrån med T-banan till Centralstation. Allt gick som på räls. Jevla liv, jevla liv. Kollade in stationerna vi passerade. Kristineberg - Thorlidsplan - Fridhemsplan - S:t Eriksplan - Odenplan - Rådmangatan - Hötorget - T-Centralen- Gamla Stan - Slussen - Medbogarplatsen. Jevla liv, jevla liv. Medborgarplatsen! WTF! Då måste jag ju ha åkt förbi Centralstation? Frågade en kille. Jo, du borde ha klivit av vid T-Centralen. Oh nou! Rusade ut ur vagnen. Frågade en T-spärrvakt hur jag tar mig tillbaks. Hittade rätt perrong. Åkte tillbaka. Klev av vid T-Centralen. Tog mig på något konstigt sätt tillbaks till hotellet. Jevla liv, jevla liv. Då jag klev in i vårt rum var Andreas H redan i säng. Finland och Sverige hade vunnit i hockey. Krista och Jevla liv i ESC-finalen! Andreas skrattade gott åt mina tunnelbanebestyr.
Steg upp klockan sju. Vänstra stortån värkte fortfarande lite. Strålande väder. Soligt och varmt. Jag skulle springa ensam på Djurgården. Andreas vågade inte belasta sitt ömmande knä. Valde att dra täcket över huvudet och ta det piano. Hittade snabbt till Djurgårdsbron. Två komma tre kilometer. Alltså lite längre än vad jag uppskattat. Massor av joggare i farten. Mötte säkert tusentals 20-plus-brudar. Nåja, kanske inte tusentals, men väldigt många. Jag lunkade i sakta mak runt hela ön. Otroligt vackert och rogivande. Viking Grejs la ut. Vinkade åt passagerarna på soldäck. Vått ö bjuutiful dej! Kände mig ändå rätt orkeslös. Berodde säkert på att jag käkat så sparsamt i går. Egentligen bara morgongröten. Tillbaks över Djurgårdsbron. Hittade raka vägen tillbaks till hotellet. Najs! Sökte mig till aamupala. Hungrig som en varg. Törstig som sju kameler. Drog genast i mig fyra glas färskpressad apelsinjuice. Nami! Sen slevade jag i mig en rejäl, osaltad gröttallrik. Ytterligare två glas juice. Avslutade skrovmålet med ett par ostmackor, bacon och tre koppar kaffe! Raaap!
Nu skall jag rusa iväg på dagens första föreläsning. Vi måste lämna rummet och därmed åxå internetuppkopplingen redan klockan tolv. Shitt! Två timmar senare har jag stämt träff med Jon och Mattis. Jag skall bjuda killarna på mat. Men då skall det vara rejäla biffar med cokis och inget buffétjafs. Efteråt blir det till att fördriva tiden på stan. Jag skall i alla fall besöka den nya Asicsbutiken på Hamngatan. I morgon bitti klockan 01:05 landar jag igen på fosterländsk mark. Ses då. Jevla liv, jevla liv.
Saldo: 14,3 km
Totalt: 1 420,2 km
Mål: + 51,2 km
Kanon: Morgonlänken kring Djurgården.
Kalkon: Svärjebuffén
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar